Bevistar Nina Korhonens utställning på Galleri Kontrast. Är där strax efter 12:00 och det är inte så mycket folk som jag trodde det skulle vara, det är ju ändå vernissage.

Bilderna är tagna i nordvästra Kina under en period på 12 år under åren 2004 – 2016 och föreställer mest människor i olika miljöer. Samtliga är i färg och de är ganska ljusa men ändå korrekt exponerade vad jag kan se.

Är det här bilder som faller mej på läppen? Nä! inte direkt. Det är inte så att jag tycker att dem är dåliga varken innehållsmässigt eller tekniskt, men de är inte så intressanta i mina ögon. Den här typen av bilder är för det mesta roligare att ta än att gå och titta på, i alla fall i min lilla värld. Nej! jag ångrar inte att jag kollade på utställningen men jag kommer nog inte att se den igen. Tycker man om att se bilder tagna under resor i andra länder så skall man definitivt gå och kolla på utställningen. Den hänger kvar till och med den 9 februari 2020.

Det blev ett ganska snabbt besök för min del, så klar med Galleri Kontrast gick jag ned på Bron och parkerade mig på Skeppsbro Bageri för lite tilltugg och en kaffe. Blev en promenad därefter med ett stopp på Thelins Grand Café där det inmundigas semla och kaffe. Semlan var löjligt god.

Till nästa gång, ha det!

Lördag och riktigt fint väder för en gångs skull. På tricken och av på Slussen. Tanken var att kolla runt lite för att se hur byggnationen har utvecklat sig sedan jag var där senast. En tanke som dök upp i mitt huvud var ”fint väder då är folk ute” så jag knallade i väg till Fotografiska med hopp om att det skulle var lite folk där. Tanken kom snabbt på skam då det var mycket folk som antagligen hade tänkt samma som jag. Nåja! jag knallade in i alla fall då det hänger en utställning som jag inte har sett.

Erik Johansson ställer ut snällt sagt kraftig ”photoshopade” bilder. Jag är lite kluven till den här typen av bilder då jag tycker att ju mindre manipulering desto bättre. Nu är han då en som skapar bilder i datorn med ett antal fotografier och det blir då ”fantasivärldar”. Jag tycker dock att de flesta av bilderna är bra och kul att se, i princip alla.

Man undrar lite hur mycket tid han lägger på en bild som den ovan. Misstänker att det är många timmars datoranvändande för att få till bilden. Det går nog åt en del tid att tänka ut den slutgiltiga bilden också. Det rullade en film i ett mindre rum om hur han arbetade men det var så många där så jag brydde mig inte om att tränga mig in.

Brist på fantasi råder inte hos Erik Johansson och jag kan nog säga att jag inte skulle lyckas med något liknade oavsett om jag vore ”världsbäst” på Photoshop. Jag har personligen än annan syn på det här med att fotografera och hur lite eller mycket tid man lägger på att hyfsa till bilderna innan dem visas på hemsidan eller i Instagram. Jag försöker att få bilderna så rätt och nära slutresultat som möjligt i kameran så jag slipper att pilla så mycket på bilderna i Photoshop och/eller i Camera Raw.

Jag är mycket nöjd med att jag har kollat på utställningen och bor man i Stockholm eller är här på besök så kan jag varmt rekommendera att gå och se på Erik Johanssons utställning på Fotografiska. Den hänger kvar till den 1 mars 2020, jag kommer att se den flera gånger.

Färdig med utställningen så fick det bli lite fika innan jag tog en omväg över Söder fram till Slussen för att ta tricken hem till förorten. Han med en kaffe och macka på Tully’s också. Blev en snabbvisit på Stadsmuséet med.

Till nästa gång, ha det!

Nu är det inte så många dagar kvar på 2019 och jag har inte bestämt mig för hur jag skall göra med bloggen i framtiden. Detta blir dock det sista inlägget för i år och med det önskar jag en God Jul och ett Gott Nytt År!

Idag blev det ett besök på Fotografiska, främst för att kolla på Penti Sammallahti utställningen ”Distant Land”.

Det var bilder i genren djur och natur, människor, från en räcka länder som exempel Finland, Ryssland, Japan och några länder till. Bilderna i min bild ovan kan nog läggas i genren ”gatufoto”. Samtliga bilder är i svartvitt och i olika storlekar som tilltalar min bildsmak i stort. Det är många landskapsbilder med i utställningen och dem gillade jag nog mest, föredrar landskapsbilder i svartvitt framför färg. Kan definitivt rekommendera denna utställning som hänger till och med 8 mars 2020.

Den andra utställningen jag kollade var av Alex Prager och som bar titeln ”Welcome Home”

Ett gäng färgbilder på människor i iscensatta situationer som sa mig noll och intet. Tyckte att det var en ganska tråkig samling bilder. Finns säkert andra som gillar denna typ av bilder, jag är inte en av dem.

Den tredje utställningen var av Malin Fezehai/Essity som bestod av bilder på modell yngre människor och bar titeln ”Power of Hands” Jag fick nog inte ihop bilderna med benämningen på utställningen, några få undantagna. Det var ett gäng bilder som inte föll mig på läppen, tyvärr.

Till nästa gång, ha det!

Torsdag och det är vernissage på Café fru Bellman, Christer ”fjellis” Fjellman ställer ut bilder av Slussen.

När jag är på plats har det inte hunnit komma så många vernissagebesökare så jag kunde i lugn och ro titta på bilderna. Det är 24 stycken bilder i utställningen i olika storlekar. Motiven är Slussen och ”fjellis” har tagit bilder under ca fem års tid när han har passerat med egen bil eller taxi. Kameran har varit en mobiltelefon p.g.a. att en traditionell kamera är för stor och tung enligt ”fjellis”. Det man ser i bilderna är både slitaget av Slussen och skönheten som fans där innan det mesta var rivet. En del av bilderna har rörelseoskärpa som signalerar passerande av motivet. Andra bilder har dramatiska kontraster av ljuset från lampor och dagsljus. Jag måste säga att jag gillade bilderna.

Jag glömde tyvärr fråga ”fjellis” om jag kunde lägga ut kontaktinformat här på bloggen då bilderna är till salu. Jag fotade inte någonting då jag vloggade den kvällen, blev bara bilden ovan. Ni kan se nästan all bilderna i vloggen nedan.

Till nästa gång, ha det!

Torsdag och två vernissager stod på dagordningen. Den ena på Södermalm och den andra på Östermalm. Bestämde mig för att börja på Södermalm, närmare bestämt på Galleri Axel. Fotografen som ställde ut bilder heter Markus Jenemark.

Bilderna var i generen naturbilder och i svartvitt. Tyvärr föll dem inte mig på läppen direkt. Det var inte så mycket folk där när jag anlände så jag hade bra med utrymme att titta på bilderna. Jag gillar annars naturbilder i svartvitt men inte dessa. Kan inte säga att dem var dåliga men ändå… Han med att växla några ord med Bea också. Kom mycket folk medan jag var där så det blev rätt trång och varmt, beslöt mig då för att dra vidare till Östermalm. Knallade ned till T-bane stationen vid Björns Trädgård och åkte till Östermalmstorg. Promenerade upp till Östermalmshallen, igenom den och vidare på Storgatan fram till Grevgatan. Framme vid Studio Ugglas Galleri så kunde jag bara konstatera att det var i det närmaste knökfullt där.

Klev i varje fall in och försöket se bilderna utan att trycka näsan emot dem, inte helt lätt. Fotografen som ställde ut heter Tobias Regell och motiven var nakna kvinnor eller möjligen samma kvinna. Tycker att bilderna höll hög klass och var mycket smakfulla så jag kommer nog ta mig dit i veckan som kommer för att kunna se dem bättre än vad jag gjorde nu i kväll. Förstår mig inte på folk som går till vernissager och inte verka bry sig ett dugg om bilderna. Upplever det som att många står där med sitt glas gratis vin med ryggen mot bilderna och snackar om ditten och datten och är vägen för dem som vill se bilderna som hänger på gallerietts väggar. Kommer nog sluta gå på vernissager och istället vänta någon eller några dagar innan jag kollar på utställningarna.

Klar på Ugglas så knallade jag ned till Stureplan och satte mig på Konditoriet för att fika innan jag klev på tricken och åkte hem.

Till nästa gång, ha det!

Har varit på Fotografiska i dag igen för att kolla på utställningen

Utställningen visar en del av dem bilder som kommer att finnas i boken Nordic Life utgiven av Max Ström. Bilderna är ifrån de nordiska länderna och tagna av en stor grupp fotografer. De bilder som kommer med i boken är uttagna av en internationell jury och ca 60 av dem är med i utställningen.

Temat har varit att fota vardagen i de nordiska länderna i både stort och smått. Jag måste säga att jag gillade bilderna. Är kul att se utställningar som inte bara är eländes elände.

Är du på besök i Stockholm eller bor här så tycker jag att du skall se utställningen. Jimmy Nelson och Saldago hänger fortfarande i skrivande stund kvar och dem är också sevärda, enligt mig i alla fall. Bilderna från Nordic Life hänger kvar till den 1 mars 2020.

Till nästa gång, ha det!

Idag var det dags att kolla in en ny utställning på Fotografiska.

Jimmy Nelson har fotograferat folkgrupper nästan i alla världsdelar och då inte de rika och besatta. Bara vad som idag går under beteckningen ursprungsbefolkning. Det är rätt många bilder och genren är porträtt och gruppbilder i deras levnadsmiljö.

Det som gör mig lite fundersam är varför han inte har fotograferat ursprungsbefolkningen i USA, Kanada, Grönland och Skandinavien. I USA bor det många av ursprungsbefolkningen i reservat under ganska taskiga förhållanden. Totalt finns det ca 2 000 000 i dagsläget. Gällande indianer i Kanada (ca 600 000) hittar jag inget om de är undanträngda i reservat eller om de är bättre behandlade av inkräktarna. När det gäller antal samer i Skandinavien är det svårare att hitta korrekta siffror då man inte har gjort någon räkning av samer sedan 1945 och då endast i Sverige. Uppskattningsvis finns det >100 000 om man tar med hela Sápmi. Gällande Grönland är det svårt att hitta någon siffra på hur många av befolkningen som är inuiter men det är nog någonstans mellan 45 000 och 50 000. Många av dessa lever under taskiga förhållanden. (OBS! alla siffror är hämtade från nätet.)
Något jag funderade över när jag gick runt på utställning är vilka som har det bästa livet? Vi som bor och lever i betonglådor och kräver att allt skall gå i 180, eller dem som lever på nästan samma sätt som för två tre hundra år sedan? Det är en fråga som alla i den så kallade civiliserade världen borde ställa sig. Nu vet jag att många av dessa människor far väldigt illa p.g.a. att den så kallade civilisationen tränger undan dessa människor från de land de levat av och på i flera generationer. Många hamnar tyvärr då i missbruk av alkohol och narkotika.

Klar med utställningen så fick det bli en fika och sitta och ta det lugnt. Passade på att reflektera över bilderna jag sett. Det som slog mig är att många av dessa människor gärna klär sig färgglatt och med mycket utsmyckning. Har vi blivit lite tråkiga vi i den så kallade civilisationen? Något annat som slog mig är att de ser stolta ut på bilderna.
Generellt tycker jag om alla bilderna och jag tycker nog att bor man i Stockholm eller tänker besöka Stockholm så skall man gå och kolla på utställningen. Jag kommer definitivt att se den flera gånger.

Till nästa gång, ha det!

Blev ett besök på Fotografiska och Galleri Kontrast idag. Tog tricken till Slussen och knallade bort till Fotografiska för att kolla på två nya utställningar.

De två som var närmast tillhands att kolla på var Salgado och Wendotte. Kollade in Salgado först.

Bilderna är ifrån den gruva som öppnades i Brasilen efter man hittat guld i staten Pará. Man kan lätt kalla det för ett ”skitjobb” eller väldigt skitigt jobb. Alla bilder är i svartvitt och gråskalan är ganska smal p.g.a. att alla är mer eller mindre täckta av jord och lera. Jag tycker att många av bilderna är bra men det känns även som att det blir en upprepning ibland. Det finns en bild med i utställningen som jag tror många har sett och det är när en mängd arbetare är på väg upp för gruvväggen på stegar men säckar på axeln innehållande jord, grus och kanske guld. Jag har nog sett de flesta av bilderna i olika fotografiska tidskrifter.

Nästa utställning var bilder av Saga Wendotte som var på barn i något som nog kan kallas fantasivärldar.

Saga har valt att kalla utställningen ”In Between Realities” och är möjligen en bättre benämning på utställningen än ”fantasivärldar”. Jag tyckte att det fanns några av bilderna som var riktigt bra medan många av dem var ganska ointressanta som bilder. Hon har bara barn med i bilderna och en del av bilderna såg ganska ordentligt ”photoshopade” ut. Personligen tycker jag att det är ganska ointressant med en massa bilder på barn som står rakt upp och ned.

Klar med Fotografiska gick jag till Tully’s och tog en kaffe och macka för att sedan röra mig ned till Slussen igen för lite fotografering. På vägen slank jag in på Galleri Kontrast.

Det var fortfarande ”Årets bild 2018/2019” som hängde där och som jag redan har sett en gång. Eftersom jag redan var inne på galleriet så fick det bli ett varv innan jag jag fortsatte att ta lite bilder vid Slussen. Fortsatte sedan mot Gamla Stan för att ta tricken hem. Hemkommen så satte jag mig och redigerade några av bilderna och laddade upp dem i gallerifärg.

Till nästa gång, ha det!